FiaElise

Jag är ju inte typen som alltid gör som man "ska" göra. Idag är det ju den där dagen när kvinnor får fria (haha, det är fortfarande så himla märkligt att kalla sig själv för kvinna förresten.) och jag tänkte lite att äsch, va fasen!
Nu råkar det ju vara så att jag inte har någon att fria till eftersom ingen behagar stå ut med mig speciellt länge så jag funderade på att sätta upp ett anslag på skolan, eller spontanfria i cafeterian. Det hade varit något det! Nu blev det ju inte så, dels för att jag satt djupt försjunken i mina kyrkogårdsböcker, i samtal med diverse kyrkogårdskunniga och i telefon med eventuella utställare till arbetsmarknadsmässan. Full rulle, men trevligt är det.

En rejäl snickare hade varit något det, någon som kan hjälpa mig att bygga ett hus. Eller eventuellt en människa med resurser som kan hitta någon som kan bygga mig ett hus. Jag är inte petig ;) Nej jösses amalia, det är lite läskigt det där. Jag börjar bli den gamla goda Sofia igen, som absolut inte kan tänka sig något värre än någon som ska försöka bestämma vad jag ska göra och inte göra. Jag gillar mig och mina framtidsplaner och vet inte riktigt om jag vill bli inskränkt och bestämd över. Det ska vara någon som förstår vad ömsesidig respekt och förståelse inebär, annars kan det kvitta.

Faktiskt... :)